Städarhunden
Jag har velat nästan på stå att Sture är rumsren... det är han inte.
Imorse när min sambo gick upp, så morgonkissade han Sture som vanligt. Jag själv ligger och grisar vidare vanligtvis. Men idag så ringde Pelles mobil så jag svarade och sedan var det kört. Jag klev upp när jag märkte att ena näsborren var helt igensatt och slemmig i halsen.
Så med en busig överlycklig liten kille runt benen över att både matte och husse var uppe så gjorde jag te och ett försök att kunna andas ordentligt igen.
Med Oliwers täcke la jag mig på soffan och så småningom en lugn Sture som kunde tänka sig att sova en sväng till. Dock trillade han ner från soffan ett par gånger klanten :)
När jag insåg att jag var tvungen att gå upp och ta en kissrunda, så skrattade jag gott åt valpen att han tyckte att det var kallt. Men jag var inte helt nöjd över att han inte kissade.
Senare när jag bäddade sängen insåg jag direkt varför: Han hade ju haft en egen kiss och bajsrunda på sovrumsgolvet. Förmodligen när jag sov....jaja.
Igår hade vi tvättdag. Väldigt lätt att sortera tvätten med valphjälp när han tycker att mina svart trosor passar bättre bland all röd och rosa tvätt och ett par rosa strumpor passar i den vita högen. Så blir något missfärgat, har iaf jag någon att skylla på ;)
Mitt jobb kallade och Pelle tog över och Sture fick lära sig att sitta själv i buren uppe i lägenheten. Det hade gått jättebra. Mycket bus och uppmuntran när han släpptes ut varje gång.
Som jag skrivit innan, har jag varit en hemska matte när vi ska åka bil. Hur tänkte jag undrar Sture när jag sätter in honom i en bur i något som låter och rör på sig.
Men det är rätt okej nu....eller ja, mer än okej nu när dammsugaren kommit in i mitt liv.
Jag hittade Sture på hyllplanet som finns under vårat soffbord när jag dammsugit alla rum utan vardagsrummet. Vilken hemsk sak! :)
Vi gjorde premiär att gå runt hela huset och det mina vänner, var lite konstigt. Det kom 3 personer samtidigt och ingen fick Sture hälsa på. Sedan fanns en bil parkerad med två andra hundar som skällde högljudt åt monstret Sture. Det var en udda och lustig känsla tyckte killen.
Nu ligger han utslagen i mitt knä med mottot: - Matte jag tänker aldrig lämna din famn igen!
Han ger så himla mycket kärlek denna guldklimpen ♥
Sitta på mattes axel efter en mardröm kan vara tryggt
Men så söt man kan vara!! Tänk så många likheter det finns mellan att ha en bebis och en hund :-)
KRAM